Inlägg 3:2025

Vi måste prata om motorisk inlärning.

Hur lär vi oss saker egentligen? Nu tänker jag inte på teoretisk kunskap utan automatiserade rörelser och motoriska program? Motorisk inlärning är en komplex process som involverar såväl kognitiva som sensoriska och motoriska förmågor. Grunden till principerna om motorisk inlärning är hjärnas plasticitet, det vill säga förmåga att omorganisera sig utefter vår miljö och vårt beteende. Begreppet kan definieras som en process där övning resulterar i en bestående förändring i förmågan att producera ett rörelseutförande. Principerna kring hur vi optimera motorisk inlärning har varit föremål för forskning genom åren och är baserad på friska individer med typisk muskelfunktion, främst i ”limb tasks” (uppgifter som utförs med armar och ben) i sportsammanhang. Metodiken appliceras på alltifrån idrottande till tal- och röstträning och vidare till musicerande medelst musikinstrument.

Se, höra eller känna?

Den ursprungliga forskningen kring motorisk inlärning är baserad på vad som går att observera, exempelvis vägen till en optimal golfsving. När det kommer till tal- och röstproduktioner behöver vi istället använda oss av auditiv perception, alltså hur låter talsekvensen eller frasen i sången. Varken eleven eller instruktören kan ju se exakt hur diafragman rör sig under huden eller hur stämbandens slutning fungerar, vi måste lyssna. Och vi måste kunna omsätta det vi hör till feedback till eleven med hjälp av gedigen kunskap och erfarenhet.
I båda fallen kan eleven känna hur golfsvingen eller höga C:et känns och förhoppningsvis formulera egna reflektioner kring eventuell smärta eller positivt flöde. I framtiden hoppas vi på mer forskning på motorisk inlärning där den visuella återkopplingen för instruktören (och eleven) är begränsad, såsom vid sånglektioner.

utförande och inlärning

I principerna för motorisk inlärning skiljer vi på motoriskt utförande (performance) och motorisk inlärning. Motoriskt utförande innebär att eleven (exempelvis sångeleven) kan utföra rörelsen i övningsrummet med instruktörens hjälp. För att förmågan ska generaliseras krävs motorisk inlärning – alltså att eleven kan utföra den efterfrågade rörelsen i en annan miljö under andra omständigheter. Ett bra utförande kan alltså ses som en ögonblicksbild som inte automatiskt är bevis för framgångsrik inlärning. Utförande är inte samma sak som inlärning, men en nödvändig del av den. utförande och inlärning. När man vill undersöka inlärningskurvan i motorisk inlärning brukar man fokusera på tre huvudstadier; (a) förvärvande, vilket betyder den initiala övningsfasen av en nyligen introducerad färdighet eller nivå av färdighet; (b) retention, förmågan att repetera en inövad färdighet efter ett uppehåll och (c) transfer, vilket är förmågan att repetera en inövad färdighet under nya förhållanden.

verktyg inom motorisk inlärning

År 2008 kom en omfattande artikel där Maas och kollegor lyfte principerna för motorisk inlärning som verktyg vid behandling av motoriska talstörningar. För mig är artikeln essentiell och jag använder principerna varje dag. Texten är omfattande men jag ska försöka sammanfatta för att ge en övergripande bild.

våra verktyg: villkor och val för övning

Vi har ett antal villkor att välja mellan vid en övningsperiod och de har varierad grad av evidens för just tal. Villkoren som förväntas leda till starkast inlärning står i fetstil.

• Övningsmängd – stor respektive liten träningsmängd / försök / sessioner. Övning förväntas ju som bekant ge färdighet.
• Övningsdistribution – samlad respektive distribuerad. Samlad innebär ett givet antal försök eller sessioner under en kort period och distribuerad ett givet antal försök eller sessioner under en längre period.
• Övningsvariabilitet – konstant respektive varierad. Konstant innebär övning på samma mål, exempelvis en viss stavelse eller en viss ton i ett fast sammanhang medan varierad innebär övning på flera mål i olika kontexter, exempelvis olika stavelser i olika ord eller olika melodiska sekvenser i olika låtar.
• Övningsschema – fast respektive randomiserad. Fast innebär olika målrörelser/målljud i separata block (exempelvis att bara öva på /fff/ innan man börjar öva /zzz/). Randomiserad träning innebär istället en blandad träning, exempelvis att träna /fff/ och /zzz/ under samma session.
• Uppmärksamhetsfokus – inre respektive yttre. Inre uppmärksamhetsfokus innebär fokus på kroppsrörelsen, exempelvis hur du artikulerar eller hur du placerar tonen. Yttre uppmärksamhetsfokus innebär istället fokus på effekten som rörelsen gav (en hole in one) eller hur den akustiska signalen (fonemet eller tonen) blev.
• Målets komplexitet – lätt respektive komplex. Lätta mål är exempelvis ljud eller stavelser man lär sig tidigt. Komplexa mål är svårare fonem och sekvenser.

våra verktyg: val av feedback

Även hur vi ger feedback påverkar den motoriska inlärningen. Så kallad förstärkande feedback ges av en pedagog eller instruktör och skiljer sig alltså från den övande individens egen inre feedback. Här följer olika alternativ av förstärkande feedback en instruktör kan välja på och även de har varierad grad av evidens. De som förväntas leda till starkast inlärning står i fetstil.

• Typ av feedback – KP respektive KR. KP = står för ”knowledge of performance”, alltså hur fonemet eller tonen producerades. Här skulle feedbacken kunna vara; ”Din käköppning var lite för stor.” KR = står för ”knowledge of results”, alltså om rörelsen var korrekt eller inte. Här skulle feedbacken kunna vara; ”Det blev inte riktigt rätt.” eller helt enkelt; ”Bra!”. Naturligtvis är både KP och KR viktiga för eleven, men KR har alltså visat sig ge mest effektiv inlärning.
• Frekvens på feedback – hög respektive låg andel KR. Hög andel innebär helt enkelt feedback efter varje försök, oavsett resultat. Låg andel innebär feedback endast efter vissa försök, oavsett resultat.
• Feedback tajming – omedelbar respektive fördröjd. Omedelbar innebär feedback direkt efter försöket. Fördröjd innebär att feedbacken kommer exempelvis efter fem sekunder. Fördröjd feedback tros underlätta individens egen utvärdering och därmed stärka inlärningen.

så varför måste vi prata om motorisk inlärning?

Jo, för vi som instruerar andra kring muskelarbete (logopeder, logonomer, sångpedagoger, musikpedagog, träningsledare etc) kan alltså påverka effektiviteten på inlärningen hos våra elever. Är det inte fiffigt? Det tyckte även Karen Perta med kollegor när de nyligen undersökte hur olika typer av instruktioner påverkar inlärningen beträffande förmågan att kontrollera balansen mellan oral och nasal produktion i tal. Alltså kort sagt; På vilket sätt ger vi instruktioner och hur påverkar det den motoriska inlärningen?

implicita och explicita instruktioner

Två skilda sätt att ge instruktioner är att uttrycka sig implicit; inte klart utsagt eller underförstått, eller explicit; uttryckligen. När det kommer till tal främjar en implicit instruktion ett yttre fokus. Det skulle kunna vara att imitera något eller någon, att skapa en mental bild av något och hitta det uttrycket eller att använda analogier, exempelvis;
”Gör din röst lugn som havet.”,
”Tänk att du gäspar.” eller
”Tänk att du är ledsen.”
En explicit instruktion i sin tur främjar ett inre fokus genom att ge specifik information kring hur rörelsemönstret utförs, exempelvis;
”Känn hur ditt larynx sjunker när du gäspar.”

metod

Forskarna rekryterade 30 friska amerikanska deltagare, 25 kvinnor och 6 män mellan 18 och 45 år, utan professionell röstträning. Samtliga deltagare undersöktes och godkändes beträffande typisk oralmotorik och hörsel. Uppgiften var att under fyra veckor träna på talmaterial med orala och nasala språkljud via instruktioner, en gång i veckan i 60 minuter. Talmaterialet bestod av enskilda fonem, upprepade stavelser och fraser , exempelvis /ɑ/, /i/, /lɑlɑlɑ/, /lilili/, “Mama bakes lemon pie,” och “Maybe uncle might pay.”. Deltagarna randomiserades in i tre olika grupper. Grupp 1 instruerades implicit med generella instruktioner och ombads imitera förinspelade modeller av målljuden. Inspelningarna beskrevs som ”clear and muffled, respectively”, alltså ungefär; tydliga respektive kvävda/dova. Ingen mer information gavs.
Grupp 2 fick istället explicita instruktioner med detaljerade anatomiska och fysiologiska förklaringar kring effekten av velumposition i orala och nasala målljud. Denna grupp fick även öva framför en spegel, hålla för näsan och pröva andra rörelsemönster med hjälp av fysisk promting såsom vid gäspningar för att underlätta taktil – kinestetisk medvetenhet (medvetenhet kring hur en rörelse känns på och i kroppen). Den explicita gruppen fick dock mycket lite eller ingen modellering från instruktören.
Grupp 3 fick i sin tur integrerade instruktioner, det vill säga en blandning av implicita och explicita instruktioner. De fick både anatomisk och fysiologisk information, spegelträning, fysisk prompting och även förinspelade och av instruktören producerade modeller av målljuden och -fraserna. Studien hade ”single-blind design”, det vill säga att samma deltagare mättes före och efter studien och de visste inte vilken typ av stimuli de exponerades för. Ingen av grupperna fick någon form av feedback. Deltagarna hade liknande dialekt och alla grupper samma instruktör. Valet av just fyra veckors träning bygger på tidigare studier med fMRI (funktionell magnetresonanstomografi som avbildar hjärnans funktion)  som visat att minst tre veckors övning krävs för att uppnå förändringar i motorcortex, delen i hjärnbarken som styr rörelser.

nasalans

Deltagarnas nasalans, den relativa andelen ljud inom ett specificerat frekvensband som avges från mun och näsa under tal, mättes med nasometer under produktion av talmaterialet före och efter träningsperioden. Deltagarna informerades om att målnasalansen var 20% eller mindre för orala ljud och 60% eller högre för nasala ljud. Kort sagt, man mätte hur orala de orala ljuden var och hur nasala de nasala ljuden var i de olika grupperna före och efter träning.

resultat

Den integrerade gruppen, som fick både implicita och explicita instruktioner, överträffade både den implicita och den explicita gruppen. Detta var fallet i alla stadier av inlärningskurvan; förvärvande, retention och transfer beträffande allt talmaterial; vokaler, stavelser och fraser. Mellan den implicita och explicita gruppen fanns också en skillnad i resultat på frasnivå, men skillnaden var inte signifikant.
Hur kommer då detta sig? Naturligtvis kan olika typer av instruktioner passa olika typer av elever och använder man både implicita och explicita instruktioner, spegelövning och information kring anatomi och fysiologi täcker man sannolikt in en hel grupp. En annan slutsats är; ju mer information desto bättre. Min devis är alltid att information är makt, för det gör att individen kan fatta informerade beslut i sin träning.

begränsningar i studien

Det finns ett antal begränsningar i Pertas studie, även om jag gillar konceptet och frågeställningen. Talmaterialet är lite torftigt kan jag tycka, och naturligtvis har många vuxna redan automatiserat nasala ljud såsom /m/ och /n/. Ingen kontrollgrupp. Utöver det lyfter forskarna själv att taltempo och subglottalt tryck hos deltagarna inte kunde hållas konstant genom studien, och att det skulle kunna påverka nasalance-poängen. Hur som helst tycker jag att all forskning på handledarskap och instruerande är varmt välkommen och just motorisk inlärning är ett av mina favoritteman.

föreläsning om motorisk inlärning

Om någon vill veta mer har jag en föreläsning om motorisk inlärning som bygger på studien av Maas et al. Läs mer under Föreläsning i så fall. Från och med nu tror jag att du varje gång du ger en övningsuppgift, feedback eller en instruktion funderar på HUR du gör det. Tack och förlåt för det 🙂

---

Referenser

Maas, E., Robin, D. A., Austermann Hula, S. N., Freedman, S. E., Wulf, G., Ballard, K. J., & Schmidt, R. A. (2008). Principles of Motor Learning in Treatment of Motor Speech Disorders. Am J Speech Lang Pathol, 17(3), 277-298. doi: 10.1044/1058-0360(2008/025).

Perta K, Bae Y, Vuolo J, Bressmann T, Fox R. (2023) The Role of Instructions in Motor Learning of Oral Versus Nasalized Speech Targets. J Speech Lang Hear Res. 2023 Nov 9;66(11):4398-4413. doi: 10.1044/2023_JSLHR-23-00267. Epub 2023 Oct 23. PMID: 37870844.

Informationsblad taldyspraxi:
https://www.mun-h-center.se/siteassets/munhcenter/5-hjalpmedel/4–bocker-skrifter-och-filmer/informationsblad-taldyspraxi-hos-barn-2017-v1.5-is.pdf

---

---