Inlägg 4:2022
Vi måste prata om presbyfoni.
Presbyfoni. Ordet härstammar från grekiskans ”presby”; gammal, åldrad och ”foni”; ljud. En äldre människas röst, helt enkelt. Kallas vardagligt för åldersbetingad heshet och syftar på de perceptuella och akustiska förändringar som sker i rösten med, och på grund av, åldern. Presbyfoni drabbar 12 – 35% (olika siffror i olika studier) av alla över 65 år. Kardinalsymptom är svag och kraftlös röst, röstläckage, minskat röstomfång, svårighet att sjunga samt att det blir ansträngande att använda rösten som vanligt.
Bild från: https://www.flickr.com/photos/worldbank/3491849629
Vad händer i larynx?
När vi åldras sker otaliga strukturella och funktionella förändringar i vår kropp. Några exempel är förkalkning av brosk, muskelatrofi, slemhinneatrofi, minskad produktion av collagen och hyaluronsyra, minskad körtelaktivitet, minskad elasticitet och rent allmänt nedsatt överföring av nervimpulser i såväl knopp som kropp. Vid presbyfoni sker dessa processer även i larynx. De leder ofta till minskad stämbandsmassa, konkava stämband, glottisinsufficiens och pseudosulcus vocalis; ödem på undersidan av glottis.
Kompensatoriskt röstbeteende
När rösten förändras och inte fungerar som vanligt kan detta leda till kompensatoriska röstbeteenden. Vissa strategier är bra och gynnar röstfunktionen, men vissa fungerar sämre. Inte sällan börjar individen pressa rösten för att öka stämbandsslutningen med fonasteni och hypertrofi i fickbanden (falska stämbanden) som följd.
och hypertrofiska fickband (pilarna). Bild från Peres et al., 2022.
Andra bidragande faktorer
Då kroppens åldrande även kan påverka respirationen, det vill säga lungkapacitet och andningsmuskulatur, blir det inte sällan en sekundär röstpåverkan. Lägre subglottalt tryck leder till sämre stämbandsslutning, lägre röstintensitet samt mindre andel utandningsluft vilket i sin tur kan leda till kortare fraser. I samband med pensionering finns en risk att individer minskar sin röstanvändning. Pandemin ledde till minskat socialt umgänge och till och med isolering av många äldre. Möjligheterna till samtal och skratt blev färre, körrepetitioner ställdes in och samtalen med medmänniskor i kvarteret uteblev. Röstens muskulatur är – som all muskulatur – beroende av träning för att vara i trim. Minskad användning kan leda till sämre funktion. Drabbas du dessutom av presbyfoni finns risk för en ond cirkel. Upplever du att rösten inte bär eller låter som vanligt kan det hända att du börjar undvika socialt samkväm och därigenom går miste om möjligheter att använda och träna rösten.
Så varför måste vi prata om presbyfoni?
För att presbyfoni är ett stort problem. Ett stort problem som många äldre bara finner sig i på grund av kunskapsbrist och missgynnande acceptans från såväl individen själv som från omgivningen. Det är väl inget konstigt med att morfar knappt hörs i telefonen längre, eller att hans röstläge gått upp markant? Han är ju gammal. Och det är väl inget att göra åt att farmor slutat gå på bokcirkeln med sina väninnor och slutat hålla tal på jul eftersom hon bara kraxar och harklar sig? Hon är ju gammal.
Jo.
Presbyfoni är en röststörning. Vid en röststörning bör du söka och få vård. Som logoped möter jag dagligen individer över 65 som bekymras över sina röster och som fått sina liv begränsade av presbyfoni, samt inte sällan av sekundär rösttrötthet. Kvinnor vars röster, beroende på om stämbanden tunnats ut eller drabbats av ödem, låter avsevärt gällare eller grövre. Kvinnor som inte längre gör sig hörda vid en middag, som slutar på kören för att de skäms över sin röst, eller som undviker bekanta på stan för att slippa prata. Och män som lider av sin numer instabila och ljusa röst eller som inte kan prata utan kraftig knarr. Män som upplever att de tappat sin pondus och sin manlighet och som avsäger sig uppdraget som ordförande i bostadsrättsföreningen på grund av rösten. Majoriteten av de jag träffar har ingen aning om att rösten kan förändras av åldrande, eller att det går att få hjälp. Och detta är alltså de få individer som faktiskt söker vård. Många gör det inte.
Aspiration
Ett annan mycket olustigt symptom på åldersförändringar i larynx är aspiration; att mat eller dryck tränger in i luftstrupen. Är stämbandens slutning nedsatt minskar glottis effektivitet som säkerhetsmekanism vid sväljning. Stämbandsatrofi kan också påverka det subglottiska trycket och det vacuum som skall ”dra” mat och dryck ner i matstrupen. Vid upprepad penetration, orsakad av nedsatt stämbandsslutning och försvagad svalgmuskulatur, ökar risken för lunginflammation.
Förändringar i presbylarynx
Presbyfoni kan ses som en såväl organisk som funktionell röststörning eftersom både laryngeala strukturer och röstens funktion kan drabbas. Om i vilken grad atrofi sker i thyroarytenoidmuskeln, TA (läs mer om TA i detta inlägg), samt på vilket sätt tvistar de lärde. Bokstavligen. I en studie menade man att påtaglig TA-atrofi är ett faktum och uppmätte signifikant skillnad i muskelbuntarnas diameter mellan individer 30-50 år och individer över 75 år (post mortem).
Bild från: https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/7/73/Muskelstruktur.png
En annan studie jämförde olika muskelfibrer i TA; röda, långsamma fibrer (tänk aerob, lågintensiv förbränning) och vita, snabba fibrer (tänk anaerob, explosiv förbränning) hos 109 individer i åldrarna 18 – 97 år (post mortem). Man fann att antalet röda och vita fibrer minskade efter 50 års ålder samt att fibervolymen ökade i främst röda fibrer. I ytterligare en studie där TA:s volym, längd, bredd och höjd mättes med MRI (magnetisk resonanstomografi) fann man å andra sidan ingen signifikant skillnad hos äldre.
Studie från 2022
I en studie från i år delades tretton deltagare (post mortem) upp i två grupper, åtta individer från 70 år och uppåt samt kontrollgrupp med fem individer mellan 25 och 40 år. Deras larynx och närmare bestämt TA undersöktes sedan med ny teknik. Stämbanden scannades med svepelektronmikroskop (SEM) vilket är en typ av elektronmikroskop som skapar bilder av objektet med hjälp av en elektronstråle. På så sätt kunde forskarna få en uppfattning av muskelns struktur och sammansättning i ett tvärsnitt, ner på muskelfibernivå. Parametrarna som undersöktes var muskelbuntarnas area, omkrets och diagonal. Forskarna fann att samtliga parametrar var signifikant mindre hos den äldre gruppen jämfört med kontrollgruppen. Muskelatrofi i stämbanden kan alltså kopplas till åldrande. Författarna lyfter dock att andel atrofi inte automatiskt behöver korrelera med andel röstsymptom, eftersom olika individer kan utveckla olika kompensatoriska mekanismer för att öka sin stämbandsslutning.
Livet är orättvist
Precis som forskningen beskriver drabbar presbyfoni inte alla, och de som drabbas gör det på olika sätt. Vi kan också vara olika rustade för att hantera stämbandsatrofi. Det finns gott om exempel på äldre utan några besvär och som lyckas behålla extraordinära röstresurser långt upp i åldrarna.
Jag rekommenderar varmt äldre med nytillkomna röstbesvär att ta kontakt med vården, och jag rekommenderar även att vi som inte ännu har kommit upp i beaktansvärd ålder vid behov lyfter frågan med våra nära och kära över 65 år. Det finns hjälp att få. Några exempel är logopedisk röstbehandling, respiratorisk träning samt i vissa fall stämbandsinjektioner för att öka slutningen. Alla har rätt till en fungerande röst, oavsett ålder.
Referenser
Angerstein W. (2018). Stimm- und Kehlkopfveränderungen im Alter (Presbyphonie und Presbylarynx) [Vocal Changes and Laryngeal Modifications in the Elderly (Presbyphonia and Presbylarynx)]. Laryngo- rhino- otologie, 97(11), 772–776. https://doi.org/10.1055/a-0652-6758
Kosztyła-Hojna, B., Zdrojkowski, M., & Duchnowska, E. (2021). Presbyphonia as an Individual Process of Voice Change. Journal of voice : official journal of the Voice Foundation, S0892-1997(21)00001-1. Advance online publication. https://doi.org/10.1016/j.jvoice.2020.12.046
Peres, A., Pessim, A., Rodrigues, S. A., & Martins, R. (2022). Effect of Aging on the Vocal Muscle. Journal of voice : official journal of the Voice Foundation, S0892-1997(22)00086-8. Advance online publication. https://doi.org/10.1016/j.jvoice.2022.03.020
HANNA NORMAN 
