Inlägg 2:2025

Vi måste prata om speech.

”Utgå från speech och så sjunger du!”
Har du fått den instruktionen? Kanske givit den? Vad betyder den egentligen? Är speech synonymt med tal i sångvärlden? Så det är alltså talsång som efterfrågas? Crooning? Eller att ligga i bröströst? Eller att fokusera på artikulationen? Eller att minska ner vokalresonansen? Eller…?
Ja, som så mycket annat i sångvärlden är terminologin ofta bred och olika individer kan mena olika saker. Som jag förstår det betyder instruktionen ungefär ”Utgå från din talröst och hitta samma kärna i din sångröst utan att ta i för mycket”. En bra strategi! Vad är det då för likheter och skillnader mellan talrösten och sångrösten?

talrösten

Vi började tala för sisådär 100 000 år sedan (eller ännu längre sedan pekar nya studier på) när att vi insåg hur stor variation vi kunde skapa med våra artikulatorer med bibehållen låg frekvens (svängningar/sekund). Den låga frekvensen i talet (istället för viskningar, grymt, skri, eller sång faktiskt) är en bra ljudbärare och ökar hörbarheten. De flesta vokaler identifieras av formant 1 och 2 (formanter är förenklat en koncentration av akustiskt energi runt en viss frekvens som påverkas av talrörets hålrum, jag skriver mer i ett kommande inlägg) och eftersom dessa frekvenser generellt ligger runt 500 Hz respektive 1500 Hz bör inte vår grundton ligga i närheten, det skulle minska förståeligheten. Tonade konsonanter har även de lägre formantfrekvenser. Vi kunde alltså kommunicera bättre på avstånd på lägre frekvenser och vi kunde skapa en större uppsättning av meningsbärande ljud med hjälp av munhåla, velum, tunga, tänder och läppar. Vilken bra grej! Den behöll vi. Och utvecklade. Den moderna människans genomsnittliga grundton är 200 Hz för kvinnor och 100 Hz för män.

talröstens anatomi

Som vi vet är det exakt samma anatomiska strukturer vi använder i både tal och sång. Våra stämband består av fem lager. Ytterst finns epitelet, det skyddande lagret av specialiserade celler. Innanför epitelet hittar vi lamina propria som hos vuxna består tre lager; det ytliga lagret, det mellanliggande lagret och det djupa lagret. Dessa består av proteinerna elastin och kollagen och har elastisk och stötdämpande effekt. Innanför dessa hittar vi det femte lagret, thyroaytenoidmuskeln, TA. I TA ingår vocalismuskeln, den innersta muskeln som löper längs stämbandet.

Musklerna i och runt larynx som engageras vid tal är varandras antagonister. De ska sträcka eller kontrahera, vrida runt eller vrida tillbaka samt höja eller sänka struphuvudet. Två av de mest centrala musklerna för fonation är thyroarytenoidmuskel, TA och cricothyroideusmuskeln, CT. TA kontraherar stämbanden så att de blir tjockare. Kanten blir rundare och muskeln styvnar av sin egen kontraktion. Stämbanden adducerar också i större utsträckning. TA har således en pitch-sänkande effekt. CT å sin sida drar thyroidbrosket framåt när den kontraherar, vilket leder till att stämbanden sträcks. Stämbanden blir således längre och tunnas ut. CT har alltså en pitch-höjande effekt. Du kan också hjälpa CT på traven genom att lyfta huvudet bakåt och sträcka halsen om du vill, säg, yla på månen. Det är alltså ingen slump att vargar och hundar gör detta för att få extra hög pitch när de ylar. Ylande och skrikande är dock, som vi konstaterade i början av det här inlägget, inte gängse i nutida kommunikation. Variationen i pitch tenderar att vara mer begränsad i tal. TA och CT i sång har jag skrivit mer om här. Utöver musklerna i larynx har vi naturligtvis en massa olika muskler i svalg, munhåla, velum, tunga och läppar som ständigt arbetar med att forma alla våra fonem (språkljud). Koordinationen mellan dem varierar varje sekund i och med vår koartikulation (talrörelsernas överlappning).

källa – filter-teorin

En av mina favoritbegrepp inom logopedin är källa – filter-teorin. Det sammanfattar egentligen allt jag tjatat om ovan. Vi har en källa, det vill säga stämbanden och vi har ett filter vilket är talröret med våra resonansrum från stämbanden och ut till läpparna.

Bild från: https://www.it-jim.com/blog/writings-on-the-wall-recognizing-speech-on-spectrograms/

”speech” som sångteknik

Speech i sång, eller speech level singing, har använts länge i kontemporär musik. Lyssnar vi på Frank Sinatra eller Ella Fitzgerald hör vi tydliga ”pratiga” partier utan högt subglottiskt tryck i larynx. Inte bara blev detta en (ihållande) trend utan tros även ha bidragit till god rösthälsa. På 1990-talet paketerade Seth Riggs sin speech-metod inom sångpedagogiken som han kallar just Speech Level Singing, SLS. Mycket kortfattat är ideologin i Riggs metod en relativt liten käköppning och ett avspänt larynx i stabiliserad central position. Att bibehålla larynx centralt (utan vertikala förändringar) ska leda till mindre muskelspänningar och en stabil stämbandsslutning med minimala skarvar. Riggs har arbetat med de största av de största men hans SLS är omdiskuterat. Vissa hyllar och vissa förkastar tekniken.

så varför måste vi prata om speech?

Jo, för att faktum är att om vi utgår från att vi ska använda vår talteknik och föra in den i vår sångteknik så är det underförstått att vi redan har en god talröst. Och så är det tyvärr inte alltid. Många av oss har brister i vår talröst och blir trötta, knarriga, klanglösa eller ligger i fel röstläge när vi pratar. Snabb överslagsräkning säger också att tal orsakar röststörningar. Forskning visar att över 16% av befolkningen lider eller har lidit av en röststörning. I andra länder kan siffran vara ännu högre. Så många arbetar ju inte som sångare (eller sjunger i samma omfattning) utan får helt enkelt röstbesvär på grund av sin talröst.

olika förutsättningar

Vi har också olika förutsättningar när det kommer till tal. På gruppnivå har män mer stämbandsmassa att och större lungor att jobba med. Kvinnor har mindre massa, mindre lungor och generellt även en bakre stämbandsglipa på grund av ett mer ovalt ringbrosk. Det innebär att en kvinna behöver öka sitt subglottiska tryck och låta stämbanden kollidera hårdare för att höras lika bra som en man. Som ni minns från inläggets början har kvinnor också en grundton på ca 200 Hz i talrösten mot männens 100 Hz. Dubbelt så mycket arbete alltså. Det är således inte en slump att tal kan kosta på mer för kvinnor. Könsskillnader i röster har jag skrivit mer om här.

plocka russinen ur kakan

Som alltid rekommenderar jag att du som sångare, sångelev eller talare plockar russinen ur kakan (och prövar flera kakor så att du ser vilka som passar dig bäst). Ur Riggs SLS ska vi kanske inte använda oss av ett statiskt larynx med liten käköppning hela vägen upp på våra högsta toner, men att minska det subglottiska trycket kan vara en bra strategi. Och att reflektera över vår egen talröst och dess eventuella läckage, brist på stämbandsmassa, knarrighet eller hyperfunktion – javisst! Eller fundera på; blir jag mer hes när jag pratar än när jag sjunger? Ok, då kartlägger du vad du gör annorlunda vid tal. Kalas!
Vi talar ju faktiskt generellt mer än vi sjunger, så talrösten behöver också lite kärlek. Om du misstänker att du behöver en mer stabil och kärnfull talröst kan vid behov du ta hjälp av en logoped, logonom eller en kompetent sångpedagog.
Speech kan vara en utmärkt strategi, om vi använder den på rätt sätt och känner oss trygga i vår talröst.

---

Referenser

Lyberg-Åhlander, V., Rydell, R., Fredlund, P., Magnusson, C., & Wilén, S. (2019). Prevalence of Voice Disorders in the General Population, Based on the Stockholm Public Health Cohort. Journal of voice : official journal of the Voice Foundation, 33(6), 900–905. https://doi-org.proxy.kib.ki.se/10.1016/j.jvoice.2018.07.007

Titze I. R. (2017). Human Speech: A Restricted Use of the Mammalian Larynx. Journal of voice : official journal of the Voice Foundation, 31(2), 135–141. https://doi.org/10.1016/j.jvoice.2016.06.003

Speech Level Singing Manual https://www.scribd.com
https://www.riggsvocalstudio.com

---

---